Självförverkligande

Tack för era tips angående mitt problem (eller ska jag säga i-landsproblem kanske?). Sitter och kollar på nyheterna och det som händer i Libyen och tänker att mina "problem" är så futtiga. De handlar ju bara om rent självförverkligande, jag har det så bra att jag t.o.m. har tid att sitta och fundera på sådana här saker, medan människor dör för frihet i Mellanöstern...

Samtidigt är jag avundsjuk på dem som får vara med om den här revolutionen (inte de i Libyen då kanske, men i Egypten där allt gick fredligt till). Jag är avundsjuk för att de har något som de brinner för till skillnad från mig. Någonting som är stort och viktigt, inte futtigt och obetydande.

Det är inte några ädla känslor, det handlar om självförverkligande och längtan efter spänning.

Det är inget problem, det är ett i-landsproblem.

Julklappar av olika slag

Jag har nu köpt de flesta julklappar jag har tänkt köpa i år, har bara några få kvar. Men jag har varken köpt många eller särskilt dyra julklappar i år. Vi har kommit överens om det i familjen just detta år. Däremot har jag lagt lite pengar nu i december på välgörenhet. Det känns bra inför jul på något sätt. Och efter årsskiftet kommer jag att ge pengar till en viss välgörenhetsorganisation varje månad, via autogiro. Det har jag råd med nu.

Att ge gåvor till behövande känns viktigare än onödig konsumtion eller att ge presenter till människor som redan har mer än de behöver. Eller vad säger ni?

Hemmafrutrenden

Lyssnade precis på ett inslag på radion om den sk. hemmafrutrenden där bl.a. Clara Lidström deltar. Intressant, intressant.

Jag måste säga att "husmorstrenden" låter bättre än "hemmafru" - eftersom det inte handlar om kvinnor som avstår från arbete. Och det är ju det viktigaste, tycker jag, att kvinnor inte ska avstå från att arbeta. Vilka konsekvenser det får för pensionen t.ex.! Snacka om att bli osjälvständig och totalt beroende. Det är även problematiskt med kvinnor som jobbar deltid, av samma skäl. Jag tycker det är bra att småbarnsföräldrar har rätt att jobba 75 procent, men då ska det gälla både kvinnor och män. Dela lika. Samma gäller förstås föräldraförsäkringen, som bör individualiseras. Jag tror att vi först då kan vänta oss effekter när det gäller lönerna....

En oerhört viktig samhällsfråga!

Sen det här med husmorstrenden. Jag tycker att det är bra att människor som vill det lever "naturligt", bakar sitt eget bröd, handlar och lever mer ekologiskt, osv. Jag har inga synpunkter på det. Däremot har jag inget intresse av att bli någon husmoderlig typ själv, och skulle hata att känna någon press att bli sådan. Inte min grej, har aldrig varit, kommer aldrig att bli. Men jag tror inte att trenden påverkar oss på det sättet, utan det är en subkultur bland andra.

Eller vad tror ni?

Intressant seminarium

Igår var jag på ett oerhört intressant heldagsseminarium i jobbet. Jag var där som deltagare i egenskap av handläggare och därmed den erfarenhet och kompetens jag besitter på området, och det var alltså tänkt att jag skulle bidra med mitt perspektiv på detta viktiga politiska område.

Det kändes häftigt, på något sätt, att jag "har något att komma med" nu. Inte bara för att jag tycker något, utan för att jag vet något. Förstår ni vad jag menar?

Det känns bra att kunna påverka, och jag hoppas att jag kommer att fortsatta göra det i mitt framtida arbetsliv.

Och j******t ARG!

Igår var jag ledsen, idag är jag bara arg!

Ledsen

Man kan inte annat än vara ledsen. Ett främlingsfientligt parti i riksdagen...

Mitt liv val till val

Jag och H satt och pratade om nästa val, 2014. Vilken regering röstar vi för eller emot då? Vad kommer att förändras på fyra år? Vad kommer att ha förändrats i våra egna liv? Nästa val kommer jag att vara 31 år. Vilka politiska frågor kommer att kännas extra viktiga för mig då?

Mitt första val var valet 2002 då jag var 19 år. Jag var då partipolitiskt aktiv i ett ungdomsförbund och väldigt aktiv i valrörelsen. Jag var en riktig plåga för min omgivning, terroriserade allt och alla med mitt politiska prat... jag var ung då :-) På den tiden gick jag fortfarande i gymnasiet och det var inte så många frågor - utom skolfrågor - som påverkade mig personligen, i alla fall inte på ett direkt sätt. Istället var det internationella frågor som engagerade mest. Jag var politiskt aktiv tills jag flyttade till Berlin hösten 2003. Gick ur partiet året därpå vill jag minnas, eftersom jag hade tröttnat på partipolitik, intriger och maktspel.

Det andra riksdagsvalet (för det har ju förekommit folkomröstning och några EU-parlamentsval också) var 2006. Då var jag 23 år och pluggade på universitetet. Jag hade svårt att bestämma mig för vilket parti jag skulle rösta på, då jag inte ville rösta på mitt forna parti, men bestämde mig till slut dagen före valet efter att ha lyssnat på ett oerhört inspirerande tal på Sergels torg. Talet var så inspirerande att jag valde att till och med gå med i partiet och på valdagen stod jag plötsligt och delade ut valsedlar vid min lokala vallokal. Jag ville ge partipolitiken ännu en chans. 2007 och början av 2008 bodde jag utomlands, men när jag flyttade tillbaka till Sverige hösten 2008 började jag engagera mig i partiet. Men ganska snart därefter drog jag mig ur, det kändes bara... fel. Den bidragande faktorn till att det kändes fel var min ovilja att vara en offentlig person, vilket man måste vara beredd på som politiker.

Idag är det 2010 års val. Jag är nu 27 år och har nyligen tagit steget in i arbetslivet och alltfler politiska frågor berör mig på ett direkt sett. Den här gången har jag haft ett annat perspektiv. Men jag försöker fortfarande att inte tänka på vad som är bra för mig personligen, utan för hela samhället. Min röst är lagd på samma parti som jag senast var medlem i. Och det känns rätt. På sätt och vis kliar det i fingrarna efter att bli politiskt aktiv igen, men nej. Det är inte värt det. Inte nu. Kanske någon gång i framtiden...

Önskar alla en bra valdag!

Valvaka

Idag blir det valvaka hemma hos min kusin, ska bli kul och spännande!

Valrörelsen '10

Jag är lite besviken på valrörelsen '10, upplever inte att det finns samma passion som jag upplevt i tidigare valrörelser... MEN. Jag älskar valrörelser! Jag älskar politik. Det finns inte mycket som jag tycker är mer intressant än politik. Det var därför jag valde att plugga till statsvetare. Det bestämde jag mig för när jag var 16 år, och det valet har jag inte ångrat en sekund.

Jag har redan röstat, men jag sitter fortfarande fastklistrad framför TV:n vid varje utfrågning, debatt, osv. Spänningen är olidlig!

Färdigröstad och helt färdig

Idag har jag förtidsröstat. När jag väl hade bestämt mig kunde jag inte hålla mig! Jag röstade med hjärtat i stället för att taktikrösta. Vad det får för konsekvenser kan jag ju omöjligt veta, men det känns ändå bra att ha röstat på det parti som jag tycker är allra bäst.

Så nu är jag färdigröstad, och även helt färdig. Jag har varit så otroligt trött idag, vaknade med nackspärr och har under dagen känt mig allt svagare. Verkar bara en förkylning på gång...

Jag gick hem hyfsat tidigt från jobbet och ska nu bara ta det lugnt. Har gjort en kopp te med ingefära, citron och honung och ska försöka få i mig lite frukt och vitlök och andra bra huskurer.

Valångest

Eller ångestval. Det är väl ungefär samma sak. Jag - en politiskt intresserad och insatt person - har fortfarande inte bestämt mig för vilket parti jag ska lägga min röst på. Ska man välja med hjärtat eller hjärnan? Ideologiskt eller taktiskt?

Det här valet känns som det svåraste hittills.

Har ni bestämt er?

Valstugerace och Hötorgsfynd

Idag har H och jag varit inne i stan och gått runt i alla valstugor (ja, faktiskt inklusive Sverigedemokraterna) och plockat på oss deras mest substantiella material. Inte för att jag inte vet var jag har mina sympatier, men jag är mycket intresserad och vill läsa på ordentligt om ALLA partiers konkreta politik.

Sen svängde vi förbi Hötorget där söndagsloppisen var i full gång. Och där ramlade vi på två stolar i Rokoko-stil. Inte original, utan de är från DDR, vilket jag tyckte var lite roligt! Dessutom ger det mer frihet att ändra på dem genom ny färg och tyg än om de hade varit "riktiga". Ett riktigt impulsköp men ett bra sådant eftersom vi behöver fler stolar!

Det var min söndag det. Hoppas ni har en skön söndag i septembersolen!

Val till Europaparlamentet

Vi har precis varit och röstat. Jag funderade på att poströsta men jag tycker att det är lite högtidligt att gå och rösta på självaste valdagen så vi gjorde det och sen gick vi och fikade. Ska bli spännande och se utgången av det här valet, det kan ju gå lite hursomhelst. Förhoppningsvis är valdeltagandet högre än det brukar vara, för demokratins skull. Det är verkligen synd att EU-valet inte får mer uppmärksamhet än det gör i media för jag tror att det är mycket därför så många inte känner att det är angeläget.

Ja, det har var nog mitt mest opolitiska politiska uttalande någonsin! Ni som känner mig väl förstår vad jag menar ;-)

Välgörande julkort

Eget julpyssel i all ära men om man köper dessa fina julkort på Indiska så bidrar man till en bättre värld.



På den lilla lappen står det:

Designed and produced by Peace Trust in India working for the rights of children, women and the environment

Ett hem

Jag tittade precis på torsdagens Debatt på Svt som handlar om hemlöshet. Det är verkligen fruktansvärt att det finns så många hemlösa i vårt samhälle. Detta blir extra påtagligt inför vintern och julen då många hemlösa tvingas leva på gatan. Varje år dör det människor pga. kylan. Själv har jag tänkt sätta in en liten summa pengar till Stadsmissionen, det blir inget stort bidrag men många bäckar små...

När jag tänker på de hemlösa blir jag så otroligt tacksam för att jag har ett hem! Jag har aldrig behövt vara utan tak över huvudet men när jag har bott utomlands så har jag behövt flytta mellan olika kollektiv många gånger, vilket har varit ganska påfrestande. Därför uppskattar jag nu extra mycket att ha en egen lägenhet att komma hem till.



Här ser ni vårt kök. Utanför har de nu tänt julbelysningen i trädet och jag har börjat pynta lite inför advent. Fler bilder kommer!

Månadens inredningsdebatt

Jag älskar att pyssla och göra det mysigt hemma. Jag njuter av att köpa nya saker till hemmet. För mig är inredning kreativitet och livslust. Men ibland tänker jag att Inredningstrenden - dvs. den ökande samhällstrenden att inreda nytt och trendigt hemma, flyttstyla och allt vad det är - kan vara en kvinnofälla. Det behöver absolut inte alltid vara så, men inredning och design är ju trots allt kopplat till ansvaret för hemmet, ett ansvar som oftast axlas av kvinnor och som bidrar till ojämlikheten mellan män och kvinnor i väldigt många relationer. Personligen upplever jag det inte alls som att jag blir mer ojämlik min sambo bara för att det är jag som i stor utsträckning står för stylingen hemma eftersom jag ser det som en genuin hobby, men jag tänker ändå att det kan finnas en sådan typ av mekanism. Hur kan man kombinera att vara inredningsgalen som kvinna men samtidigt försöka leva jämställt? Några tankar?

Inredningsdebatt

Jag måste erkänna en sak. Utöver mitt intresse för inredning så är jag väldigt intresserad av samhällsfrågor. Och att ha en blogg men inte skriva något om sådant som intresserar mig är lite svårt... det kliar i fingrarna, jag vill debattera! Men det här är fortfarande en inredningsblogg, så därför vill jag bara belysa sådana frågor som på ett eller annat sätt har att göra med hem och inredning. Ni som inte är intresserade kan naturligtvis bara hoppa över det här inlägget, nästa kommer att handla om helt andra saker!

Kommer ni ihåg för ett tag sedan när jag skrev om hur dagens samhällsklimat är fylld av massa Måsten och Projekt, och att många - det är vad jag tror - känner sig pressade av att ha det fint och trendigt hemma? Jag har funderat lite mer på det där och på att inredning kan vara ganska ytligt ibland. Man köper massa nya prylar, spenderar massa pengar på sådant som man egentligen inte behöver, slänger ofta fullt dugliga saker - överkonsumerar. Inte så bra ur miljösynpunkt, t.ex. Å andra sidan är det så otroligt roligt, en kreativ hobby som inte nödvändigtvis behöver vara varken ytlig eller jättedyr - om man gör det av rätt skäl och med måtta. Jag tycker att det är viktigt, i alla fall för mig, att skapa en fin och mysig miljö omkring mig. Det är viktigt för mitt välbefinnande.

Vad är min poäng? Jag är inte helt säker. Jag tycker det är jättekul med inredning men jag har också något slags samvete, att inte slösa bara för att jag kan.

Vad tycker ni? Det vore roligt att höra era kommentarer!

Inredning och dagens samhälle

Jag hade en diskussion häromdagen om inredningens roll i dagens samhälle. Jag vet inte om ni håller med mig, men jag tycker att det blir allt vanligare med olika TV-program, magasin osv. om inredning, ombyggnad, design och så som når ut mer till den breda massan. Själv tycker jag naturligtvis att det bara är kul, eftersom jag är intresserad av inredning, men jag tror många kan känna sig pressade av att de inte har det fint och trendigt hemma. Särskilt om de själva egentligen inte är så intresserade, utan mest inreder i en viss stil för att det finns ett yttre tryck att göra det. Jag känner att likriktningen i folks hem, som jag tycker mig ha sett de senaste åren, kan vara ett tecken på det. Eller vad tror ni?

Om det är som jag tror så blir hem och inredning inte något kul, utan bara ett av alla "projekt", som jag kallar det, som det känns som att folk i dagens Sverige bör sysselsätta sig med för att bli lyckade. Jag tänker på projekt som "projekt-laga bättre och hälsosammare mat", "projekt-träna och motionera", "projekt-blogg", osv. Jag menar inte att dessa saker inte kan vara bra eller roliga, men det känns som att vi har kommit in i en tid där människors liv blir till ett enda stort projekt med massor av Måsten, och att inte bara jobb utan även fritiden skapar stress. Jag har funderat på detta sen jag kom hem till Sverige, för "livspusselsdebatten" är verkligen specifik för Sverige - eller det var iallafall inget jag märkte av i vare sig Turkiet, Italien eller England.

Nu är de flesta av er som läser den här bloggen genuint intresserade av inredning och så, så ni kanske inte känner igen er i den stressen när det gäller just inredning, men är det någon som har någon synpunkt på det jag har skrivit?